Brukslydnadskurs tillfälle 2

Ojoj, det var inte lite som gicks igenom idag, och inte så lätt att komma ihåg allt!

Men det var mest teori, och det började med lite tips som var allmänna för träningen överhuvudtaget:

• Skilj på beröm och slutord, dvs se till att ha ett ordentligt slutord, så att inte hunden flippar ur mitt i ett moment. Ett beröm med eller utan belöning kan komma mitt i ett moment.
• extern eller intern belöning, till vissa moment passar det ganska bra med extern belöning, och kan vara bra att lära in själva belöningsmetoden separat innan man börjar mid inlärning (hade jag ju redan listat ut genom att lära mig den hårda vägen)
• Tänk-planera-träna-följ upp, tror jag att jag är ganska hyfsat bra på att göra, men visst händer det att man kliver ut på lydnadsplan utan att ha minsta planering och oftast blir det bara då att man kör igenom lite moment hipp som happ. Inte bra... men oftast har jag den här biten under kontroll, inte minst genom detta bloggande, lätt att följa upp vad som behöver tränas och inte, och hur det har gått med det man tänkt sig.
• Target, kan vara bra att ha några olika, vi har musmatta med stamp och putta nosen på petflaska. Inte använt oss av så mycket, men ska nog återuppta den träningen lite framöver.

Sen började vi med teori i nästan en timme för momentet framåtsändande, vilket ju var en av de främsta anledningarna till att jag ville gå kursen. Ett krångligt moment med många delar som lite strider mot varann, plus att man måste kunna styra hunden lite på avstånd också.

Hur momentet ser ut, och vilka delar man kan dela upp det i:

1. Hund i utgångsposition, fotgående
2. på kommandot framåt springer hunden ut mot en grupp bestående av fyra människor som står i bredd.
3. Hunden ska sakta in till skritt eller trav när den kommer upp i höjd med gruppen, passera gruppen mellan de två mittersta personerna, och fortsätta i samma riktning, och hålla ett avstånd på ca 15 m till föraren.
4. På tävlingsledarens kommando, efter ca 30(?)m kallas hunden in, och ska då komma i galopp fast föraren fortsätter framåt i ursprungliga riktningen, och inta fotpositon.
5. Därefter beordras helt om, och samma procedur upprepas i motsatt riktning.

Vi påbörjade en del av momentet, den som består av att springa i galopp fram till gruppen. Jag trodde kara skulle intressera sig mer för gruppen än för sin utlagda target(musmattan) men ack så fel jag hade. Vi började med att hon fick se att jag la targeten ca 1.5m innan gruppen, och inga problem att få henne att springa dit i hög hastighet. Efter att hon stampat på den lyfte hon upp den och kom springande och ville leka. Mer targetträning behövs alltså. Så bytte lite raskt ut targeten mot en boll på snöre och gjorde om några gånger. Provade också att skicka utan att hon sett att bollen placerades ut, och det gick bra.

Separat ska vi träna vanligt framförgående i koppel, vilket redan sitter ganska bra, hon går ut jättefint, och drar inte nämnvärt i kopplet. Vi ska köra det ändå, så hon får många lyckade träningar med mumsig belöning för den prestationen. Om två veckor är nästa kurstillfälle, och förhoppningsvis har vi tränat dessa båda delar så väl att man kan ta in ett nytt steg.

Hoppas verkligen att det här momentet kommer att gå bra att få till, dels ger det svinigt mycket poäng, och sen gillar jag momentet, och det skulle vara en bedrift att få till ett snyggt! Har sett några få snygga som jag blev dödligt imponerad av, och jag skulle vara stolt som en tupp om jag fick till det! Utöver att träna dessa två delar var läxan att fundera över följande:

• hur ser momentet ut
• vilka delar ingår
• hur ska man dela upp/lägga ihop de olika delarna
• vad är svårast
• ideer om träning av varje del

En läxa till fick vi, och det var att fundera på om vi vet exakt hur vi sätter fötterna, hurdant kroppsspråk och ev. hjälper vi har, och annat som spelar in vid fotgåendet. Det där är nåt som jag redan har exakt koll på, på millimetern känns det som, och det känns nästan tur med tanke på att jag kommer ha fullt upp med att träna det andra. Så alltså, för att hinna med allt måste jag nog planera lite mer noga för att få tid med allt som ska hinnas med.

De ständiga högerhalterna tänker jag lägga några minuter på vid varje träningstillfälle, och även hemma. Ska nog fortsätta med targetträningen på hemmaplan också. Ska testa att targeta apporten också, alltså klick för nosning på den.

Framåtsändandet får vi möjlighet att träna på torsdag, då det är träningstävling, man får välja själv vad man vill göra. Nästa tisdag kl 20 ska vi träffas med kursen fast utan instruktör, och träna på framåtsändandet. I övrigt får jag nästan försöka utnyttja mariatorget eller andra otrafikerade plättar i omgivningen... vi har ju lydnadskurs på måndag också.

snart hundträning...

...men hundarna sover djupt. Hoppas de hinner vila upp sig lite. Undrar vad som står på programmet idag! Karas mustascher fladdrar här, hon märkte inte att jag hällde upp mat i skålarna. Skumt. Hoppas hon inte är sjuk, men det märks förhoppningsvis isåfall.

&¤#/&%=(/& högersvängar

Det blev en väldigt trevlig träningskväll, lite slaskigt, men planerna var varken hala eller jättesunkiga, och hundhumöret var som vanligt på topp. Vi började med tre minuters platsliggning, jag gick inte och gömde mig eftersom det var ett tag sen vi gjort platsliggning. Hon låg så stilla och snällt, fast rottistiken bredvid satte sig och ställde sig flera gånger, vilket resulterade i en del promenerande fram och tillbaka för hennes ägare. Kara låg snällt och stilla och var tyst, och efter gjorde vi tandvisning också, gick bra.

Efter det blev vi kommenderade på lite fritt följ, hon inledde med en hel del pip, och högersvängarna var lika ruttna som alltid. Suck. Ska inte göra en högerhalt till förrän jag gjort femtielva av de där övningarna. I övrigt kändes hon väldigt bra. Efter en stund tystnade pipet också.

Vi gjorde inkallning med externbelöning, men det var väldigt svårt. Hon blev lite fixerad vid bollen, och första inkallningen vägrade hon komma förrän jag ropat två gånger, plus att hon saktade in när hon var i höjd med bollen. Jag var väldigt tålmodig, gjorde om tills hon hade hyfsad fart, eller det var iaf galopp, då fick hon varsågod. Testade ett ställande också, vilket såg ganska bra ut, men efter det var det omöjligt att få upp tempot igen, så jag måste nog köra lite vanliga släta inkallningar ett tag nu, och köra externbelöning för sig vid andra moment. Liksom köra in externbelöningen som ett moment för sig, i kombination med moment som hon redan kan till punkt och pricka. Få se om det ger sig då, annars måste jag nog acceptera att det inte är en passande belöningsmetod för oss. Men det kan ju faktiskt vara så enkelt att hon behöver lära sig poängen med det lite bättre innan man kan använda det i inlärning.

Vi körde några hopp över hinder också, började med enbart återhopp, och testade sen ett uthopp, men då kom hon för nära hindret. Ska nog köra med target och klicker där, det har ju funkat bra förut. Kanske variera med bollkastning då hon är i luften över hindret.

Sen fikade vi och efter det fick harry lite träning också. Han är så duktig så fort jag tar bort press och krav, han tycker det är jättekul. Vi lekte och härjade, och varje gång han har haft träningsuppehåll får jag sån lust att anmäla honom till en tävling, när han är så duktig och samarbetsvillig. Men jag vet ju hur det går... man sätter igång med hårdträning och finslipning, och han tröttnar efter några gånger. Man borde testa att anmäla och sen inte träna nåt på en månad innan tävlingen... men hur kul skulle det kännas för mig hehe.

på väg till träning...

...på klubben med god vän. Ska försöka fortsätta med fotgåendet och högersvängar. Ska också fortsätta med inkallningen och se hur det ser ut. Få se om vi kan få till nån störningsträning också.

Gårdagens träning

Jag skulle fortsätta med bokföringen, så åkte ut till klubben vid ca 10.30. Började med en vända i skogen, hundarna galna och glada. Sen ner på lydnadsplan. Körde lite vändningar, och vår ta ett steg och hund sitter kvar träning, vet inte om jag ser nåt resultat, provar då och då att se om högervändningen blivit snyggare, tveksamt. Svårt att se själv också.
Gjorde några försök till framåtsändande, inga koner, och hon försökte sakta in hela tiden... ska nog inte prova det nåt mer nu utan att ha en plan.

Hopp över hinder börjar ta form, fortfarande lite slarv att hon kommer för nära hindret på uthoppet, och fortfarande kan det komma skall på tillbaka hoppet. Ska fortsätta att sätta henne och bara göra återhoppet ett tag till.

Sen var det dags för bokföring i några timmar, och vi avslutade med lite mer träning innan vi gick hem.
Provade att köra inkallning med externbelöning, jag lämnade henne och kastade bollen en bit åt sidan ungefär på halva sträckan. Kallade in, och mitt i farten fick hon varsågod och ta bollen.
Provade även några ställanden på detta sätt. Var ganska duktig, hon fick inga varsågod om inte farten var på topp. Inte heller om det blev för många steg på ställandet. Det var en kul träning tyckte hon iaf, och kommer säkert ge resultat.

Latheten har tagit över

Idag var det meningen att jag skulle tvätta och städa. Innan jag går på konsert. Kl 17 var jag hemma och sen dess har jag inte gjort något särskilt, förutom att jag nyss la in första laddningen tvätt. Min plan var också att jag skulle ta med kara ut varje vända till tvättstugan för att träna apportering på gården. Varför har jag inte gjort det då? Nu skriver jag det här så jag kan se hur dålig jag är. Kanske jag får nån städning gjord, och lite apportering. Om jag lyckas ta mig i kragen kommer väl nästa inlägg att vara ett självbelåtet sådant. Hoppas det.

Mycket att göra jämt

Igår var jag på brukshundklubben till 23.45, massor med bokföringen men god hjälp av andra, så det ska nog bli bra. Inte någon vidare kul kväll för hundarna, först satt de i bilen en timme, sen fick de ligga på kanslit med oss i några timmar, och sen en timme själva i köket på klubben. När vi kom hem var de hungriga och uttråkade. Att kvällsmaten serverades 24.30 var inte så roligt. Stackarna. Idag blir det nog inte mycket roligare, ska städa och tvätta efter jobbet, och sen ska jag på konsert på kvällen. Hundarna i andra hand.
Men imorgon ska vi träffa en god vän och gå en promenad i hammarby, och äntligen träna lite på vår störningsläxa. Dels är det redan störningar där vi ska vara, i form av människor, tvärbana och förmodligen en del hundar också. Ska ta med ett rejält lager med bollar, apporter och sånt, kanske koner också, och strö ut över planen. Får inte glömma musmattan.

Har fått information att det anordnas träningstävling/tävlingsträning varje torsdag på klubben, det måste man ju verkligen utnyttja! Där kan man verkligen be att få störningar om man vill! Kan vara fiffigt att köra sån träning nu när det är så snöigt halt och opraktiska planer... ingen ide att träna nåt med precision precis!

Hundträning i tillfällig träda

Har haft skitmycket att göra idag, hundarna har inte ens fått någon långpromenad. Kara har ju fått på sitt dagis under dagen, men harry hade kanske behövt egentligen. Ingen träning idag heller. Var och shoppade i hundaffärn vid dagis, köpte hundmat åt god vän, och kunde såklart inte låta bli att köpa lite onödigheter till mina vovvar när jag ändå var där.

Det är en underbar affär om man gillar paris hilton-stuket. Jag köpte ett koppel i rött och rosa till kara, som matchar/skär sig alldeles lagom med det fortfarande ganska nya rosa halsbandet! Harry fick ett nytt svart diskret koppel. Har kommit på vad han ska få för halsband vid nästa shopping, ett ganska brett i lurvigt tyg med camomönster, har sett såna nånstans men minns inte var nu.

Hahah, vad obrukshundsmässig jag kan vara!

Brukslydnadskurs tillfälle 1

Vi började inne och gick igenom hur långt alla kommit, och vad vi ville lära oss och lite sånt. Lite olika förslag på hur man tränar in momenten, och lite regler gicks igenom. När det gällde apporteringen fick vi ett nytt tips som jag inte hört förut, eller tänkt på själv, nämligen att lära hunden runda apporten och plocka upp den på tillbakavägen. Skitsmart tycker jag det låter. Dels måste hunden tänka lite och inte bara gå till "angrepp", dels är det lättare att göra tvärvändningen utan apport, större chans att svängen blir så snäv som möjligt. Förväntningarna på momentet ändras ju också, och förmodligen dämpas hastigheten något.

Jag måste ju fortsätta där jag är ett tag till med lugna sitta stilla övningar, men när det är dags att avancera tänker jag definitivt satsa på den metoden.

Efter genomgången gick vi ut, vi började med ett gemensamt fritt följ, dels för att få lite bedömning vad som inte är bra, och dels att träna med mer störning. Kara skötte sig jättefint.

Vi testade faktiskt en hel apportering också för första gången på flera veckor, för att vår tränare skulle få se hur det såg ut. Det var faktiskt inte helt dåligt, tex var hon tyst, snabb ut, och snabb tillbaka. Hon satte sig fint, men i samma stund som rumpan nuddade marken kom det några kraftiga tugg. Jag är ändå nöjd, tycker det var ett litet framsteg igen. Men det är ju så olika från gång till gång.

Det verkar bli en givande kurs även detta, hoppas nu inte att det blir alltför snurrigt att följa två kurser parallellt, då vissa moment är samma eller liknande för brukslydnad och tävlingslydnad.

Men antagligen kommer det att fungera, det är ändå jag som själv ska välja metoder och tillvägagångssätt. Känner mig helt nöjd att ha fått så mycket inspiration, det är så mycket roligare att gå kurs än att träna själv, och mycket bra med alla störningar. Hon klarar det faktiskt riktigt fint, mest att hon tittar sig omkring lite, inga vansinnesutbrott eller totalt tapp av fokus!

Lydnadskurs tillfälle 2

Dagens kurs började ute på plan, första vi gjorde var ställande och läggande, och vi fick bedömning, Kara skötte sig fint, verkade inte var något att anmärka på, så nu tar jag förgivet att det ser tiomässigt ut.
Sen körde vi hopp över hinder. Satte hund ca fyra m. ifrån hindret, och knatade iväg till andra sidan hindret ca fyra m. där också, och kommenderade hopp. Detta skulle upprepas några gånger, och för hoppningsvis får hunden in avståndet lite genom detta, och minskar risken att hunden vänder upp för tidigt när man kör uthoppet. Kara var verkligen i gasen, men ändå knäpptyst, vilket känns bra. Vi gjorde aldrig nåt uthopp, ska köra det där några fler tillfällen först.
Sen apportering. Kara fick sitta med apport i mun, hon tuggade svagt vid några försök, men gjorde några bra också. Vi provade lite olika varianter för att kunna utöka utan att genast få tugg, men inget riktigt fungerade... Jag ska prova en lite tidskrävande variant med klicker, som går ut på att klicka när hon bara nuddar apporten med nosen, biter hon blir det bort med apporten. Ska köra mer hemma och inne också, då det går mycket bättre. Ev köra metallaporten ute, så jäkla kallt bara... få se vad hon tycker isåfall.
Efter det gick vi igenom tvåans fjärr... kändes bra på lite kortare avstånd, på längre avstånd blev det ett studs upp för fort, och med rumpan framåt vid sitt... inte bra.. men på närmare håll blev det genast snyggt och prydligt. Måste tänka på att ha ett lugnt handtecken, och ganska dämpad röst. Inte alls orolig för det momentet.
Det blev ingen test ifall vi gjort störningsläxan, nästa lydnadskurstillfälle är om två veckor.

Men! Imorgon börjar vår brukslydnadskurs, det ska bli såå skoj! Äntligen ska man få reda på hemligheterna kring framåtsändande och kryp tex.

Lite action äntligen!

Underbart väder.. visserligen ca -10, men solsken och hyfsat vindstilla! Vi åkte till brukshundklubben, och började med en promenad i skogen, Kara var en racerschnauzer! Spring i benen har fått en helt ny innebörd för mig sen jag skaffade henne. Jag kan erkänna att jag ALDRIG har haft spring i benen.
Ja det var helt klart en actionfylld promenad genom skogen, försökte plåta lite, med varierande resultat.

Blev tvungen att be dem stå stilla för att få med båda på en bild! Harrys fossing mår utmärkt, klon ser ut som en liten köttig klump, men verkar inte ömma längre. Snart växer det nog ut en ny också.

Efter promenaden blev det en liten stunds träning, planerna var inte särskilt plogade, så jag gjorde inga avancerade saker som kräver precision. Lite inkallning, gick utmärkt bra, och hopp över hinder.

Tragglandet går vidare

Har kört på med den "trista" träningen, och det går ju bra. Försöker behärska min lust att testa de hela momenten. Imorgon brukshundklubben, ska testa lite fritt följ utan hjälp då iaf. Hon är hemskt glad och samarbetsvillig, bara det gör ju att träningen är rolig ändå.

*traggla*

Vi har kört på lite hemma, inne, med vår "läxa". X#

Det där med stegen har ju fungerat bra, inget kan ju liksom gå snett i den övningen, och det är väl det som är poängen också. Kara tycker att det är skoj, jag tycker att det är sådäär. Men lika bra att låta saker ta tid nu ett tag. Inomhus går det ändå inte att göra något riktigt fritt följ, och eftersom det snöar och blåser som satan så passar det ganska bra. Vi har gjort några raka, och sen några vänster om. Om en stund ska jag prova höger också, och helt om.

Provade apporteringstipset, att lära henne sträcka nosen ner mot min hand för att lämna. Det funkade inte alls, hon satt däremot mycket snällt och utan att tugga, och väntade... och väntade. Jag väntade ju också(enligt naturens lagar) men tillslut tog jag den och hon fick ost i utbyte. Vet inte om jag ska prova utan apport några gånger och se om jag kan klicka fram att hon sträcker nosen mot min hand när jag håller fram den... vet inte om det gör nån skillnad, men vädret är dåligt och kara vill ha ost så...
Ska faktiskt prova att ta några steg också, eftersom vi är inne så är hon ju en miljard gånger lugnare, och risken för tugg och ljud är inte på långa vägar lika stor.

Satan vad kul det var!

Det känns verkligen som om jag kommer få ut något av den här kursen. Hunden skötte sig hyfsat också, ingen kalabalik eller katastrof.

Vi fick vårt fria följ bedömt, och det är hela tiden något sneda halter, i synnerhet helt om och högerom. Fick några goda tips som gick ut på att backa i träningen, och ta ett steg framåt själv och sen säga fot samtidigt som man visar rätt med vänsterhanden. Har inte provat den metoden innan, så ska göra ett försök. Ingenting kan hur som helst bli sämre av den skulle jag tro.

Vår instruktör trodde att pipet skulle försvinna om jag tränade mer stadga, och inte lät henne fortsätta om det kom ett minsta pip. Alltså back to basics, sitt - stanna kvar, och lägga på mer krav och faktiskt bli lite sur om hon inte gör som jag säger... tycker det verkar vettigt, hon är ju ingen liten valp längre, och sånt där förstår hon ju. Vår läxa blev kontakt och sitt kvar och att lägga på mer störning runt omkring, folk som kommer fram och pratar, springer förbi, kastar bollar och ropar lite... det blir inte lätt, men mycket nyttig träning.

Frågade också om apporteringen. Samma där, mer stadga och krav. Lugn träning, nästa steg blir att försöka få henne att lämna av apporten i handen, att verkligen få henne att sträcka huvudet mot handen för att bli av med den, istället för att bara sitta passiv och låta mig ta den ur munnen på henne. När det fungerar ska jag börja gå fot, ett steg i taget osv... nån gång om två år kan vi försöka oss på momentet tävlingsmässigt=)

Så alltså det är mycket som vi ska hinna med på en vecka, men ack så kul. Äntligen lite inspiration. Det bestämdes att vi ska tävla lydnadsklass tre i mars. Hur nu i helvete det ska gå till. Men värt att kämpa för! O jag vill sätta igång redan nu, men det har varit en lång dag, och både jag och hundar är lite slut nu. Det är en dag imorgon också, och jag längtar dit!

Vi ska på kurs!

Snart på väg till första kurstillfället, det ska bli så skoj förhoppningsvis!
Kara ligger o sover just nu, hon har väl härjat ihäl både sig själv, personalen och hundkompisarna på dagis idag. Förmodligen kvicknar hon till när det är kurstajm, skulle bli mycket förvånad annars, men bra att hon hinner sova en stund innan vi ska dit.

Jag antar att det blir ganska individuell träning eftersom alla inte är på samma nivå. Jag ska försöka fokusera på ljud, och apport. Tugget verkar inte vilja försvinna. Trots all försiktighet och oändliga lyckade repetitioner på lätt nivå så blir det ändå tugg när jag lagt ut den en bit. Och pip eller skall. Ska jag behöva bråka och göra momentet tråkigare? Hur kul känns det? Nåja, jag får förhoppningsvis svar på en del frågor, och lite goda tränignstips ikväll, och det ska bli mycket intressant, jag längtar! vi ska vara där 19, jag tänker åka så jag slipper trängselavgiften, det är gratis efter 18.30.
Hade gärna varit där lite tidigare för att rasta en stund i skogen innan... men med tanke på att det kanske ändå är isgata där, och att jag är oerhört snål, så är det bättre att vara hemma ett tag till istället. Usch vad tiden går långsamt!

Oinspirerad.

Var på brukshundklubben idag, planen var plogad, men fläckvis med is, så lite nervöst att voffsan skulle halka och slå sig eller fläka sig. Hon har själv ingen självbevarelsedrift när det gäller sånt. Men det gick bra ändå, på halkfronten.
Hon var helt galen, sprattel i benen och pip i näsan, hon skuttade och skrek och hade jättekul.
Själv kände jag mig både okoncentrerad och oinspirerad, kändes mer som att jag tränade bara för att, än för att jag hade lust.

Tråkigt att jag ska vara sån när hunden är så glad och engagerad. Men vi körde iaf lite enklare stillsamma saker som hon kan, vändningar och positioner, ställande och läggande, fjärrdirigering. Fjärren var det enda som såg bra ut och var tyst, det andra var alldeles för flängigt och stressigt, hon tappade positioner flera gånger för att alla rörelser var så överdrivna... 90graders vinklar blev nästan 180 för att hon satsade så kraftigt, om jag sa "duktig" gick hon till angrepp och försökte krypa ner i fickan och sno godis. Jag är lite stressad eftersom jag har en massa jobb att göra, så det var nog mest därför jag kände mig så okoncentrerad. Förhoppningsvis blir det bättre när jag inte har miljoner måsten.

Vi höll nog på 20 minuter, sen ledsnade jag totalt eftersom det inte gick att göra så mycket med tanke på isen heller. Vi gick en promenad i skogen istället, och hon var som en tornado som drog fram, hon tom knäckte ett litet träd som vägrade flytta på sig. Det bekymrade inte henne, hon stormade vidare. Gjorde ungefär 30 lyckade inkallningar, jättesnyggt, hon tvärvände i språnget och jag var nästan tvungen att kliva åt sidan när hon kom för att inte bli fälld som ett litet klent träd. Så efter ett tag tröttnade jag på det också. Duktig och lydig är hon ju, men ganska överväldigande ibland. Tänk att ha sån där livsglädje. När vi kom hem passade jag på att fortsätta med apporteringsträningen hemma och inne när hon var lite trött efter dagens härjande. Hon var tyst som vanligt när vi är inne. Några svaga tugg när vi gjorde ingångar med apport i munnen. Jag var för oengagerad för att orka bråka om det, det blev knappt märken, och inga ljud. Så nu ligger apporten på hyllan, och hunden snarkar vid fötterna.

Den lille verkar må ganska bra efter omständigheterna. Han har väldigt svårt att gå, vill inte sätta ner foten alls. Men han ser inte ut att ha ont, så jag har inte gett honom smärtstillande idag. Imorgon ska bandaget bort.

Veterinärbesök.

Den lille hemkommen från veterinären. Operationen gick bra. Han är lite zombieaktig, men verkar inte ha så väldigt ont. Vi fick recept på smärtstillande som vi har hämtat ut, det var tuggtabletter med leversmak. Han ville inte ens smaka på den. Han vill inte heller ha hundgodis. Här sitter han och är apatisk, med tass i klumpigt bandage, parkerad på sin smärtstillande medicin och en frolic. Om han börjar visa smärta får jag väl tvinga i honom en tablett, men tills dess får den ligga där. Han kanske äter upp gotterna när han vilat ut lite.

Vi andra har roat oss med att gå på skattjakt idag. Kara har hittat tre mössor och två vantar, det är nog rekordet på en promenad. Självklart har varje fynd belönats med kamprulle och/eller gotter. Har slängt fynden i smutstvätten, och sen ska vi ha dem till uppletandeträningen. Det är tur att man slarvar bort grejer ibland, annars hade vi haft hur många mössor som helst här hemma.

Stackars lilla gammelgubben.

Han har brytit en klo. Inte ens mor Annas inbjudande operationsbord med både julduk och gottepåse kan göra den lille glad. Imorgon blir det veterinärbesök.

Glömde!

Har ju fått hjälp med uppfräschning av några foton också.

Nytt utseende!

Äntligen en mer passande layout för bloggen. Hundträningen har det varit lite si och så med sista tiden, så inget att rapportera. Skyller på jobb men har även tagit mig tid att roa mig lite, medans hundarna har haft mördartråkigt några dagar.

Bra träning

Vi tog ett litet stopp vid planen utanför södermalmsskolan innan vi fortsatte vår långpromenad. Tränade sitt på lite olika sätt... sättande under gång som vi precis har börjat med är inte fint, hon svänger ut med rumpan när hon sätter sig. Vet inte om det är för att jag verkligen stirrar på henne, och att det kanske blir bättre om jag fortsätter gå med näsan i rätt riktning. Lite svårt att se om det blir bra då bara. Får be någon titta.

Att först sitta i utgångsposition, och därifrån kommandot stå förstår hon inte alls. Jag provade några gånger och hjälpte henne genom att peta lite på magen, och belönade när hon stod. Det kommer nog snart att fungera utan hjälp.

När vi kom hem från promenaden fortsatte vi med apporteringen, i köket. Utökade så hon fick plocka upp apporten själv när jag lagt den framför hennes fötter. Det såg mycket stabilt ut. Inget ljud och inget tugg.

Liten test

Det är så svårt att få texten att lägga sig snyggt runt bilderna, har fått lite tips nu som jag ska prova. Jag hade ju en till gullig bild på hundgullet som förtjänar att publiceras ändå.

Statyfnatt och annat fnatt

När kara var yngre var hon hemskt misstänksam mot statyer. Hon skällde på dem och ville inte gå nära. Typiskt spökåldern. Men typiskt mig hade jag ingen lust att vänta på att det skulle gå över av sig själv. Så vi gjorde staty-träning till en del av den vardagliga miljöträningen. Statyträningen bestod mest i att vi stod och hängde vid statyer, och jag strödde ut godis under, bredvid och uppe på statyer. Träningen lyckades alldeles utmärkt väl, här ses hon kontrollera om den här söder-brodern har något att bjuda på.




















Det är en hund som gillar att bli plåtad! Man får gottis då.







Det är så kul att leka i snön! Här är det helfnatt!

Södermalmsafton

Apporteringsträningen har pågått lite titt som tätt, precis som planerat. Det går som väntat utmärkt än så länge. Hon sitter och håller, utan att tugga eller låta. Här en snygg pose under kvällspromenaden.








Jag lyckades också fånga en spökhund på bild.
Här ses den stanna upp en sekund i kringfnattandet på söders höjder.

Latmansträning

Jag har äntligen tagit till mig visdomsordet "skynda långsamt". Alla säger det. I synnerhet i samband med apportering. Men är man tävlingssugen så tror man att apporteringen går att få snygg i en handvändning. Nu har jag tagit mig samman. Min plan är att i några dagar nu göra det omöjligt att misslyckas, enligt alla konstens regler, och enligt alla råd och tips.

Idag har vi gjort enklast möjliga träning. Hon har fått sitta, jag har gett henne apporten och låtit henne sitta med den en stund, både i fotposition, och att jag lämnar henne. Detta upprepas flera gånger per dag, med kanske tre övningar åt gången. Inga problem, inget tugg och inget ljud. Lugnt och sansat beröm, och lite ost som belöning. Nästa steg blir att lägga apporten framför fötterna på henne och hon får ta upp den själv. Redan här kan det komma oljud och tugg, men eftersom vi skyndar långsamt nu, så har vi inte kommit dit än. Få se imorrn om vi känner oss mogna för ett försök.

Hundträningslucka i minnet

Oj, det går inte att minnas exakt vad som blivit gjort sen sist jag skrev. En hel del (förhoppningsvis) Inget revolutionerande dock. Har fortsatt att nöta med apporteringen, är dödligt less själv, men det verkar iaf fungera om hon inte får springa och ta den. Kanske. Hundrackan har dock förstått sambandet mellan skall och apportering, dvs, hon skäller, och direkt efter tvärnitar hon och kommer tillbaka, jag säger apport igen, hon är tyst, och hämtar apporten utan att tveka... ibland undrar jag om hon är alldeles för smart, i kombination med damp och myror i benen. Jag är ledig fram till 9e januari nu, så förhoppningsvis tar jag mig i kragen och fortsätter. Eventuellt är det en omväg att träna på detta sätt, det verkar ju ta sån tid... Rent tävlingsmässigt kanske det är bättre om hon skäller och hämtar apporten, än om hon skäller, tvärvänder, dubbelkommando och tyst... suck, vilka bekymmer.

Idag har vi iallafall haft riktigt skoj, firade nyår hos föräldrarna på landet, med anledning av Harrys skotträdsla. Vi tog två kortare skidturer, kara fick springa lös bredvid, tungsprunget borde det varit eftersom hon sjönk till knäna varje skutt hon tog. Men det hindrade inte henne från att flänga omkring i hyfsat hög fart. Det fanns inget skidspår så jag gjorde mitt egna, och åkte tillbaka i samma. Dessvärre tyckte kara att det var bekvämare att springa i mitt spår, så inte vart det nåt snyggt eftersom hon sprang fram och tillbaka säkert tio gånger, där jag åkte två. Men skoj var det, och vi lät bli att jaga rådjuren som vägrade hålla sig undan. Själv tyckte jag inte att det var så svårt att låta bli, men kara var ruskigt sugen.

Sexton dagar kvar till vår lydnadskurs börjar!

Underbara Isabelle...

...och underbara laptop som jag fick låna!
Datorjäveln har pajat totalt, och jag klarar inte av att fixa det själv, har försökt och fått hjälp, men den väntar på att en viss person ska komma hem från kambodja, eller var han nu befinner sig... Tills vidare fungerar det utmärkt med lyx-laptop.