spår på värmdö

La spår på samma ställe som förra gången ungefär, idag var det lika mycket rådjur och tillhörande bajs, men kara var mest intresserad av sitt spår ändå. Phew. Måste ha vart nåt tillfälligt sist då. Hoppas det inte blir något tillfälligt på vår tävlingsdag bara.

Spåret blev ungefär sexhundra meter, sex pinnar varav sista lång. Som vanligt vill hon inte riktigt markera förrän man säger nåt, men hon stannar iaf o tittar på pinnen, vilket är huvudsaken eftersom jag fattar att det är nåt där då. Hon får inte nåt godis eller spåra vidare förrän hon lagt sig ner, så snart borde det väl fastna.

Sen tränade vi lydnad, rutan var jätteklafsig, och svår att gå in i tydligen. I övrigt var hon som vanligt, trevlig och pigg. Vi höll inte på så länge, och sen åkte vi hem. Nu sover hon under köksbordet.