Hundligheter

Träningsdagbok för riesenflickan kara

onsdag, augusti 09, 2006

lydnad på sthlm södra

Vi var och tränade med några vänner, kara skötte sig utmärkt. Vi hann med en hel del, fritt följ, läggande, ställande, inkallning med stå (på kort avstånd), kryp, platsliggning, hopp över hinder, apportering, hopp-apport, skall, fjärrdirigering, framförgående och budföring.

Fritt följ, läggande, ställande, inkallning gick perfekt, inget att anmärka på. Apporteringen var hon knäpptyst, en aningens tugg i svängen in, men inget hysteriskt, så jag var rätt nöjd. Framför allt att hon var helt tyst under hela träningen.

Hoppapport var också bra, samma där med aningens tugg bara.

Inkallningen testade jag en gång att ställa, det var perfekt, fast kortare avstånd än på tävling.

Krypet kändes bra, jag lät henne krypa några steg och klickade. skynda långsamt heter det.

Skallet var ordentligt och rejält direkt. Hon skällde bara 3-4 skall sen tystnade hon. Vid ett tillfälle försökte hon flytta ur position, hoppade iväg sittande. Jag sa åt direkt att det var fel, och sen gjorde hon rätt. Ska försöka få henne att skälla mer utan att säga skall igen.

Fjärren försökte jag bara få henne att lägga sig på rätt sätt då jag stod precis framför. Det funkade för första gången utan att jag visade med handen. Ett stort framsteg!

Platsliggningen gick bra, med två andra hundar. Jag stod inom synhåll, hon låg mycket stabilt.

Framförgåendet var hyfsat bra, hon stretade inte, men kändes lite oengagerad.. men det duger bra tycker jag.

Rutan gick bra, jag backade tillbaka i träningen rätt rejält och började med att lägga ut en leksak så att hon såg. Hon sprang givetvis som en kanonkula. Jag skickade två gånger på rätt långt avstånd, sen tog jag bort leksaken och det gick bra ändå. Testade att ropa ligg direkt, och det var inga problem. Såg mycket snyggare ut än att ropa stå först. Måste ta reda på om man får göra så.

Budföringen var som på tävling, fast med avslut hos mottagaren (vår kompis) , det gick helt problemfritt.

Framför allt kändes det bra att hon var koncentrerad och inte särskilt hetsig, trots att det var främmande klubb, springande schäfrar, skällande schäfrar, främmande och bekanta människor. Och inte ett oljud förutom då hon skulle skälla. det bådar gott för framtiden.